den fromme mannen, god för guld
den fromme mannen
har sitt hjärta i sin penningpung
den fromme mannen leker gud med vilsna
i stormig höst han söker skydd
i gelikars hamn
och världen rår sig själv i regnet
den fromme mannen med sitt kön
som bara används till avgudabön
och jag blir hora i hans längtans blickar
han piskar synden ur sej själv
mot din sjuka kropp
men tiden har sin gång på jorden
lille man
jag dansar mej trött
och somnar så sött
när nuet till s*ut övertar mej
lille man
du badar i skräck
och sträcker din hand
men himlen kommer aldrig till dej
han är försäljare i död
han säljer blomsterbädd
till människor i nöd
han lever av ovissheten
må han frysa mitt i härligheten
medan himlen målar ljus på jorden
en vind
en virvlande vind
finner sin ro
där människorna finner sin
ett land
detta människoland
lever sitt liv
för himlen kommr aldrig hit
ett ljus
ett brinnande ljus
finner sin plats
där människorna finner sin
ett land
detta människoland
finner sitt liv
för himlen kommer aldrig hit