den fromme mannen, god för guld den fromme mannen har sitt hjärta i sin penningpung den fromme mannen leker gud med vilsna i stormig höst han söker skydd i gelikars hamn och världen rår sig själv i regnet den fromme mannen med sitt kön som bara används till avgudabön och jag blir hora i hans längtans blickar han piskar synden ur sej själv mot din sjuka kropp men tiden har sin gång på jorden lille man jag dansar mej trött och somnar så sött när nuet till s*ut övertar mej lille man du badar i skräck och sträcker din hand men himlen kommer aldrig till dej han är försäljare i död han säljer blomsterbädd till människor i nöd han lever av ovissheten må han frysa mitt i härligheten medan himlen målar ljus på jorden en vind en virvlande vind finner sin ro där människorna finner sin ett land detta människoland lever sitt liv för himlen kommr aldrig hit ett ljus ett brinnande ljus finner sin plats där människorna finner sin ett land detta människoland finner sitt liv för himlen kommer aldrig hit