Vad är det som händer i korridorerna Salongema? Vad smids det för planer där Med ränker och list? Du går din vardag full av frågor Full av tankar Och du hoppas på att få ihop allting Till nånting en dag till sist Din värdighet plockas ner till atomer Du står i regnet och går upp i sömmarna Allt du kan göra är att tufsa till håret Och borsta av dej Dom sista smulorna av drömmarna Din stolthetskurs har dykt rakt ner I kurvan och du hör Hur klangen av en klocka långsamt dör Men kom fram ur skuggorna Korn fram och säj vem du är Har du övergett allting Allt som du hade kärt Kom fram ur skuggorna Lämna hall och krog Slå näven i bordet och säj Att nu får det förbanne mej vara nog Du har ett bowlingklot i handen Och du vill slå omkull allt Du hör och ser Men lämna det i diket Det är för tungt att släpa på Du har ryggen mot väggen Tung press mot ditt bröst När du vaknar i morgon vet du Att där behöver du inte stå Trött och förtvivlad tycker du Att du hör Hur klangen av en klocka långsamt dör Men kliv fram ur skuggorna Kom fram och säj vem du är Har du övergett allting Allt du höll kärt? Kom fram och andas nytt liv I den dröm som dog Sätt ner foten och säj Att nu får det förbanne mej vara nog Bitterheten dödar Men vreden håller vid liv Du vet att det är så Så håll dom skilda åt Den där skulden som plågar dej Du måste befria dej från den Du måste börja om igen Så res dej och gå Kom fram ur skuggorna Ta din knutna näve upp ur Din fickas varma hämning Låt bli att vänta på din tur Kom fram ur skuggorna Och ta tillbaks från dom som Tar och tog Slå näven i bordet och säj: Nu får det förbanne mej vara nog