Välsigna en främling i en främmande stad Det kan va din bror eller syster Försök om du kan att göra honom glad Om han sitter där tung och dyster Välsigna en främling som ingenstans bor Som har tagit några steg för många Som inte längre vill Som inte längre tror Som tycker dagarna är alltför långa Kanske han måste slå allt i kras För att kunna börja om från grunden Kanske han famlat bland flaskor och glas Tills han fann sej fången och bunden Välsigna en främling i en främmande stad Det kan va din bror eller syster Kanske han kommit för just dina ögons skull För att få höra dej tala om våren Han kanske vill försonas innan han blir till mull Och få en läkande kyss på såren Kanske han sett vad som ingen såg Eller hört för mycket för att kunne tala Ta med honom ut på din vänliga våg Ta med honom till lundarna svala Du ser hur han går där kvartererna kring Som om inget var honom nära Som om han brydde sej just ingenting Om dom älskande och dom kära Kanske han kommit för just dina ögons skull För att få höra dej tala om våren Välsigna en främling på främmande markj Han bär sina ärr som medaljer Han längtar inte längre Till nån blommande park Så ge honom några liljekonvaljer Ge honom himlen och hav och sol Kanske han har glömt bort dom Kanske det är därför Som han ser på din kjol Med ögon som verkar så bortom Jag var där helt nyss I din främmande stad Och jag ville så gärna prata Med någon som kunde göra mej glad Som visste nåt om att älska och hata Välsigna en främling på främmande mark Han bär sina ärr som medaljer