Jag kan se er här från översta balkongen Ni står med röda axlar nere på vår strand Nu är rummen vita allting doftar nytt här Så här mycket har vi aldrig haft varann Det är så högt här Att jag ser trakten Som jag kommer från Husen på Åsen Och längst där borta Bredängs vattentorn Och jag ser Liljeholmens gamla industrier Ser Högalid som tonar upp och blickar ut Över Riddarfjärden ända bort till Gärdet Vår stad, där vår ungdom börja Och där den tog s*ut Den tiden, jag bär den Här på min kropp Ett bläck som sakta bleknar Utan att helt gå bort Vi tog långa vägen hem Under broarna där stan tar s*ut Längs vattenblänk Genom vårar som tvekar Genom somrarna Som håller mot och blommar sent Gick du och jag Jag lär inte bli den stora trygga klippa Som jag nånstans alltid hoppats på att bli Men jag har aldrig känt mig Mindre tom och ensam än här På balkongen mellan världarna jag levde i Och ni kommer upp från stranden Och det skymmer på Luftballonger, de tusen ljusen Och himlen som är rosablå Vi tog långa vägen hem Under broarna där stan tar s*ut Längs vattenblänk Genom vårar som tvekar Genom somrarna Som håller mot och blommar sent Gick du och jag Du och jag