På promenaden, jag går och tittar Till sång jag lyssnar, från fåglar små En vacker flicka, min blick den hittar En tanke plötligt, den säger till mig då: Vid din sida, jag önskar att jag finge gå I en allé när mörkret faller på Och få tala om kärlek, om himmelen är blå Om en röd lite stuga för två Hon satt på soffan, som står i parken Hon log och tittade, på mig då Och själv ett hjärta, jag skar i barken Å om jag tordes, jag skulle viska då: Vid din sida, jag önskar att jag finge gå I en allé, när mörkret faller på Och få tala om kärlek, om himmelen är blå Om en röd lite stuga för två Men tiden gick, och det inte hände Men plötsligt flickan, jag träffar på Och svar från blommor, jag henne sände En annan redan, sagt till henne då Vid din sida, jag önskar att jag finge gå I en allé, när mörkret faller på Och få tala om kärlek, om himmelen är blå Om en röd liten stuga för två Om en röd liten stuga för två