Jag vaknar och ser min fula, avskyvärda reflektion i spegeln Han skrattar, han hånler, han skriker, han gråter, han kräver min lydnad Jag har en bitter smak av Fernet Branca och nedpissad fitta i munnen Men minns ingenting förutom konfrontationen av nån menlös jävel jag lämnat i en pöl av blod Du ställer mig frågan varför jag dricker Varför jag bedövar mitt sinne med kemisk substans Och varför jag inte kan säga nej till nylonbeklädd skönhet Det är för att det finns någonting inom mig jag till varje pris måste döda Något jag oavsett konsekvens oavsett efterföljd måste förgöra ”Och hade jag möjligheten att leva mitt liv om igen så hade jag återupprepat varenda jävla misstag fast med ett leende på mina läppar och tio resor värre”