Ett inre monster har jag närt och fött Med hunger, törst och kniv För människoblod, och människokött Tog jag mina systrars liv Jag åt och drack i vilda drag Från byltet i min famn Ty jag är en antropof*g Och Lennart är mitt namn! Lennart, kannibal! Lennart, kannibal! Jag grät när jag plötsligt förstod Vad jag faktiskt hade gjort Men slickade min systers blod Från eggen lika fort Ohämmad är min metabolism Av särskilt udda mått Men jag har fastnat för kannibalism Och älskar köttet rått! I blodets fest En nattlig vard I månens bleka sken Med lust och iver gnager jag På vita människoben! Lennart, kannibal! Lennart, kannibal! Lennart, kannibal! Lennart, kannibal! Lennart, kannibal! Lennart, kannibal!