När jag var nyfödd slog morsan maken, för han var skyldig till saken Han gjorde avkall, kalla mig avfall, Slängde mig och sa "Ta tillbaks den" Helt naken, kräftröd, å nästan död, liggande vid min efterbörd Diagnostiserad som döv, men ja var bara utvecklingsstörd Äckligt störd, men hörde från kuvösen att mina päron ville dra, utan lille jag Försökte sälja mig till forskare för en miljard Men torskade sitt snilledrag när ja släpa mig efter dem Använde käften som draghjälp för att hinna ikapp, eftersom De tog vagnen mot Tynnered I synnerhet mot radhuslängan Dom visste inte att det hände Men ja hängde efter sjuan i navelsträngen Sen ja var tre har ja haft känningar, att ja inte var en människa Utan hämningar samlat gammal hud av döda djur å gjort klänningar Försökt få bort känningarna innanför tinningarna egenhändigt Bände med kofot, vetandes att rösterna var invändiga Jagat runt på lugna natten, å fångat bortsprungna katter Fyllt dem med kungsvatten, å lämnat dem uppbundna i rabatter Kände mig ensam, å tänkte ett husdjur vore urkul Så ja pa**a på, å göra en ma**a hål I min farsas kondom med en pa**arnål Nu, sju år under undersökning, för h**nrökning Snuten hitta en skjuten hund i en lund å undra om ja sköt den Tullen dök in bland möten, å fråga om en arm som flöt in Ja sa 'ja startat brandalarm med napalm under hem å skola möten' -"Har ni försökt den?" Kan inte ens gå rakt om jag spolade kröken -"Totalt röten?" -försök fråga min tvångsintagna hora till fröken Vad vet du, om mig? Vad vet du...? Vad vet du, om mig? Vad vet du...? När andra ja kände stod å pressade i timmar å klämde stora finnar Stod ja å lekte med rakblad å vässade pinnar, å kände blodet rinna Mellan mina fingrar, å tindra med ögonen å fnissa Å visst skrattade vissa, å dissa min hårt krattade frissa Visst, ja samtalade med mig själv, på elva dialekter Sängvätande äckel, gick till skolan för att sälja mina täcken Träffa släkten, å alla var enäggs-tvillingar, som mina föräldrar Sen dess går jag på släktträffar, å tänder kärlekens eldar Fick aldrig nåt förbarmande, så ja stal en sjuarmad ur kyrkoskrinet Å gick till julmässan, å la propplösare i nattvardsvinet För Gud var för orättvis, så nu blir han utan kör Utanför stod likbilen så jag kom undan genom att leka 'tuta å kör' Ja s*utade, för bränslet var snart s*ut, så ja ställde bilen I mötande filen, la en brinnande trasa i den rinnande bensinen Höll stilen, gick därifrån medan vittnen bländades av branden Gick hem, å tog på min mandom, å somna utan att torka av handen Ja gick på studentbalen, nån la GHB i glaset på min bordsdam Ja dumpa henne med betongblock i famnen, naken i hamnen bakom Nordstan Ooh, vad en gentleman! Du skämtar mig, gick hem till hennes farsa å sänkte han La honom i en påse, åkte till samma hamn, å dränkte han Han var en änkeman, så det fanns ingen morsa att stöta på Svårt döda så, ähh alla vet att sånt måste skötas så Så hur är Petters liv? Sociopatisk-streck-manodepressiv Tar jättekliv, från defensiv till offensiv Till en önskan om ett bättre liv Vad vet du, om mig? Vad vet du...? Vad vet du, om mig? Vad vet du...? Ja misstänker att en inte så välmående gen Gett mig bestående men Vart speciell sen ja var liten, torterade djur å brände ben Sen vände det till mer mogna nöjen, som mina golvbrädor vet Där under ligger min hemlighet, jag bjuder in luder till min lägenhet De säger 'kors i taket' som om mitt rum har nåt sixtinskt Men nu har ja utvecklats från ett listigt glin, till ett egoistiskt svin Med ett sadistiskt flin, å visar gärna mitt kön för en stjärna i vip-kön För att se minen på svinen när dem hör på mitt stön När ja säger 'det var skitskönt' Såg Full Metal Jacket, men trodde att det var film om en stjärna Satte på soundtracket, skalla toaletten för att se skvätten från min hjärna Lärare å professorer har alltid sagt, att ja har nåt fel i hjärnkontoret För ja sticker ut från mängden, som Victoria hos manliga horer Behandlingar av andliga jourer kan inte rädda min själ Ja har träddat en väg, ja e rädd av ett skäl, att satan kan grädda mig väl Så ja knaprar piller som kan sänka elefanter för smakens skull Håller mig vaken för sakens skull, tills ja hittas naken å full I min säng bredvid huvet av en svart märr, som ja har lagt där Med en parkerpenna i min halsartär, som ja har satt där Min kvart är över, å ja måste lösa mera hårda droger För att lätta mina svåra plåger, så snabbt -har nån några fråger? -"jaaa... har du några vänner min vän?" -Nej, men ja omges av folk som ja känner igen -"Ursäkta, är det nån särskild i ditt liv, eller tvingas du till ensamheten?" -Nej, ja har en tjej, om ja bara kunde minnas va människan heter -"Jo,jo, jag undrar, vem é PST, vem é Q, e ni schizzofrena" -Dom är inte allena men dom delar min skalle som en mittbena -"Om du nu e sån, hur kommer det sig att du inte har blivit tvångsintagen?" -Jodå, det har redan hänt, men ja blev utslängd från Lillhagen Dem sa att det var ett fall framåt, för nån så vriden å galen Ja sa 'ja fattar' å knuffa vakten ner för trappan, så han fick pannan inslagen -"Men hörru! Varför tar du inte livet av dig om du alltid e så genomka**?" -Jodå, ja ska. Men inte förrän ja har tuggat mig igenom 'FASS' -"Ja tror du behöver e kram, det har vart gått rätt hemskt, ja fattar att det känns" Nej fan, där hade ja dratt en gräns, ja drar, ja börjar få abstinens