Den enkla skulden, och så skam, allting som aldrig rors i hamn, det finns stegar, det finns berg, jag är en arbetsam åttonde dvärg. Man går en stund på jorden, vankar fram, en stund på jorden. Men jag är och förblir, en förgiftad man, jag är och förblir, en förgiftad man. Jag kan leka med mitt namn, jag kan låtsas att jag är i en famn, jag kan suga bittert, ändå ler jag ibland, giftet går ej ur, jag undrar hur gör djur. Man går en stund på jorden, vankar fram, en stund på jorden. Men jag är och förblir, en förgiftad man, jag är och förblir, en förgiftad man. Jag är och förblir, en förgiftad man. Jag kan cykla bakochfram, och ta vem som helst i hamn, om nån närmar och berör, var noga med vad du gör. Man går en stund på jorden, vankar fram, en stund på jorden. Men jag är och förblir, en förgiftad man, jag är och förblir, en förgiftad man. Jag är och förblir, en förgiftad man, jag är och förblir, en förgiftad man. Jag är och förblir, en förgiftad man, jag är och förblir, en förgiftad man. Jag är och förblir, en förgiftad man, jag är och förblir, en förgiftad man.