Ola Magnell - Dimmornas Kaj lyrics

Jag satt på en klipphäll i månaden maj Och stirrade tomt över dimmornas kaj Där havet slog volter mot palmer och sand I de hemlösa känslornas land Jag kände mej sliten av skiftande skäl Behövde gå undan och akta mej väl För allt som får retliga män ur balans Jag ville ge solen och freden en chans Det hade gått troll i det liv som jag fått Av något skäl som jag sällan förstått Jag sökte en hamn för en vacklande tro På att en man kan få komma till ro Men molnen sköt blixtar och tordönet kom Jag såg bara svart när jag vände mej om Förbannad av arvssynd, besegrad i strid Om platsen från ekoxens tid Nu hade jag seglat för gott från min sjö Som vaggat min eka mot malörtens ö Sorgen var mållös och vreden var stum Och allt låg för nära i tid och i rum Det fanns ingen fred jag såg fram mot att nå Mitt hus var belägrat och jag måste gå Det fanns ingen plats för en vacklande tro På att en man kan få komma till ro Jag reste mig sakta i månaden maj Högt över havet och dimmornas kaj Här kunde man hoppa och krossas till döds Där livet och kärleken fötts Men sången som steg från en avlägsen fjärd Nuddade slöjan mot änglarnas värld Och molnen drev bort över vågornas dans Där sorgen förbleknar av ljus och distans