Ola Magnell - Tidsdåren lyrics

Det fanns en tid när åar flöt i stilla harmoni Med träd och grodd och gräs på gods och gård Det kallas romantik och det kallas nostalgi För den som inte hade gods och guld var tiden hård Det fanns en tid när mänskor kunde tala med varann Och inte bakom ryggen på en vän Det säjs att det var Rom som föll och Spartacus som vann Och Goliat besegrades men det var länge sen Abel slogs ihjäl och floden kom Dränkte Kain och allt fick börja om Det fanns en tid när åkrar plöjdes upp och togs i bruk Bland stubbar, stock och sten där plogen slant Och nog blev man förgiftad även då men knappast sjuk Av kadmium, ja du har hört det förut, inte sant Det fanns en tid när städer dränktes av en vidrig lukt Och råttor åt från fattighjonens bord Det säjs att ingen längre dör i fattigdom och fukt Lorten flöt till havs och råttan flydde under jord Det stinker inte längre nu som förr Det osar svavel innanför min dörr Det fanns en tid när hon var lika mycket värd som han Och ingen man blev bannad för en tår Det säjs att det var hon som en gång var en sorts tyrann Och att han som är tyrann idag var förtryckt igår Det fanns en tid när varje vink från fogdarna var lag Men "ja" var ändå ja – och "nej" var nej Fast fogdarna är färre, är dom rikare idag Och lagens ord är grekiska, åtminstone för mej Mänskor sliter än och fogden tar Vad folket gör men mera sällan har Och det var knappast gamle Noak som Snodde folkets ark om floden kom