Gossen väcktes ur sin dvala, tog ett tidigt tåg från stoj och skrän Gosse, han behövde vila nerverna och bota sin migrän Så han la sej ner för att sova i en icke-rök-kupé Men röken vällde in, han hade hamnat på turné Och sen fanns liksom ingen chans att hålla kollen på vart det bar hän Över stock och sten for tåget fram med musikant vid musikant Alla släppte loss utom gossen som blev tyst och observant Speedy-Jack, det fick han vara med om till sin skräck Kunde babbla oavbrutet nästan nitti mil i sträck Det var lika gott att vänja sej av med att få hålla sej på sin kant Snickar-Stickan drömmer om en corny schlager om att vara fri Snickarn sitter hjälplöst fast i sin mammas sluga hysteri Han har ingen tillgång till sitt liv, ingen egen identitet Men vem har det och vem kan säja "Jag är den som vet" Nu när Tommy målar allt i svart och vitt för att bli kvitt sin fantasi Men varken fantasi eller det dom tar för nån sorts verklighet Är mera sant än något annat, mer abstrakt eller mer konkret Vissa pladdrar bara för att visa upp nånting dom kan Tänker gossen för han är en eftertänksam man Men vet han inget om sej själv, då vet han ingenting med säkerhet Balla gagget går om bransch och listor, gossen lyssnar halvt av tvång Snea bilder från förflutna dagar blandas upp med smart jargong Mitt i filmen vältrar Speedy-Jack sin gamla skit Över gossen som har börjat törsta efter sprit För att slippa dubbelexponeringar av det som hänt en gång Gossen, han blir blind för världen utanför, den viftar fort förbi Det som skulle bli ett sk**ingtryck får inte ens nån melodi Han är så trött på varje färdigformulerat svar På deras clowneri och pretentiösa gravallvar På Snickarns hysteri och på Tommys progressiva nostalgi Barnen spräcker upp och alla stora barn får plötsligt nog av sitt Till och med Speedy-Jack blir tyst och gossen får sitt huve fritt Vissa människor får nästan aldrig va ifred Andra, dom har inte ens nån att tala med Undanträngda tårar väller fram till toner av en catchy hit Från kupén intill hörs töser höja rösten till en annan sång Fridolinas blus är röd och hucklet verkar komma från Mah-Jong Vår värld är sjuk och hon har ställt en skärpt diagnos Hon genomskådar hela byken utom sin neuros Hon kallar sej rebell, hon har en intellektuell jargong Fixar-Ivar, han har stannat till, hans mun har sakta sprungit läck "Oj oj oj, vicken brud, vicka lökar, vicken läcker häck Häng på för satan, be'rom hänga me' till vårt hotell" "Lessen gossar, vi ska fara vidare i kväll" Tolv sekunder pavan tom men här går ingen karlakarl i däck Snart är alla små förtret till ända, allt är nästan som förut Jack har nåt på hjärtat, gossen lyssnar, det kräver sin tribut Gossen orkar inte säja vad han tänkt liksom Ja, gossen vet väl knappast ens vafan dom snackar om Han har krupit under skalet av sitt yttre lugn och hittar inte ut Den som kommer ut är inte du, det är ett konstruerat jag Du föddes till dej själv men klövs itu för att vara dom till lags Du blev aldrig älskad för den du var, min vän Du måste födas än en gång för att bli dej själv igen En slav under oket av igår har inget eget liv idag Vi lever inte här och nu, därav livlösheten i min ton "Det börjar inifrån", sa gossen, "det som blir en schysst revolution" Vi styrs av galna mänskor som förstör vår enda jord Vi dog för att få leva, du kan tro mej på mitt ord Och tåget vi har satt oss på, gott folk, kan inte nå sin s*utstation