Ola Magnell - Vargarnas Vår lyrics

När du står utan stöd I en stad som är död Och inte ens vet hur du mår När det finns framgång Men inte nån kärlek att få När du inte får frid Fast du borde ha tid Att vila och vårda ett sår Är det Gud som är fjär Och du som är där För att lära dej gå När en ulv börjar yla I bitande kyla Och vänder dej ryggen och går Sen ropen på hjälp Tystats ned till en plågsam nivå Och när barnet som lämnas I sticket vill hämnas Både på vargar och får Då är det för sent Att säja "gement" Och för tidigt att stå På egna ben, på egna ben Vinden sliter och slår Och man måste bli stark där man står På egna ben, på egna ben Vad du än går för Blir vänskapen svår för Nu är det vargarnas vår Du håller dej undan Uppe på tundran Där stormen är piskande svår Sen du sett alla skymtar Av mening bli krympande små På håll hörs en hund Och du vilar en stund Drevet har tappat ditt spår Här har du din bädd nu För sent att bli rädd nu En gång måste man stå På egna ben, på egna ben Vinden sliter och slår Och du fick dina slag men du står På egna ben, på egna ben Vad du än står för Blir vänskapen svår för Nu är det vargarnas vår På egna ben, på egna ben Du får ta vad du får Och du måste bli stark där du står