Månegarm - En Fallen Fader lyrics

Blickade upp i natten, slagen och driven till marken. Omtöcknad fylld av förbittring, kunde ej se klart … Famlade bland tankar, min själ bedriven. Urdriven var min broderhälft, hörde nattens barn … Hörde nattens barn … mina barn. Mina barn! Medan regnet föll svalt, ekade en förtvivlans sång, över en fallen fader. Sorg blev snart till vrede … Fångad i elden, ingen väg ut, hugg, slag och spe, de band en själ, min vargbroder … Min vargbroder … broder i blod. Min vargbroder … broder i blod. Min vargbroder … broder i blod. Min vargbroder … broder i blod. Faller åter ner, i böljande hav, medvetandets dunkel, tidlöst drivande gäck. Röster av svek, galdrar som ljuder, från nidingars mun, slitande smärtor, separerad, bunden. Ett vagt minne, att jag … att jag lyfts upp. I fjärran dunkel, en elds svaga sus … Min vargbroder … broder i blod. Min vargbroder … broder i blod. Broder i blod …