Du är klangen i plåtens sång Molnen över Frölundas betong Dom gråa kråkor som dröjer längs horisonten Du är glaset vid bordets kant Skenande öknar, sovande sand Du blandar korten och plockar bokstäverna ur orden Visst kan det vara sol där du nu står Vi lämnar vinter för vår Men klockorna ringer in dig ändå Gå så långt du ser Ditåt ingen vet Följ natten dit du ska Dom rop som i dig drar Från rum till rum och namn till namn Lev i evighet som damm Här är dom vägar som dansar kring dina fötter Du är falska blixtar ur mitt bröst Det blågrårosa i Nancys röst Virrvarr av svalor och handen jag griper i röken Visst är du för glad för att förstå Du gjort dig blind sen många år Men klockorna ringer in dig ändå Gå så långt du ser Mot din evighet Från vaggan till din grav Den väg som har stått klar Sen du var barn