Du säger "När ni var små, säg vilka droger tog ni då?" När vi var små så sköt vi kåda, bark och stål Och hjärnan blev mjuk av luthersk ångest inför Gud Och så blev jag sjuk och blev den skugga du ser nu Men när natten var ljus I vårt s**tiotalshus Så var vi långt, långt, långt härifrån I vår dröm om att fly till någonting nytt Jag är född i en tid precis när dammet lagt sig ner En meningslös tid, exakt en tusendel försent Och visst bor det ett skrik någonstans i ditt lugna, tysta liv En vild fantasi som dränks i lådvinsnostalgi Men när natten är ljus I ditt sjuttiotalshus Och du är ånga, spår av ett moln I en dröm om att fly till någonting nytt Och du håller så hårt och när längtan blir svår Så är jag din, din, din att ta med Att ta ut, att ta in i någonting nytt Och när natten är ljus I vårt åttiotalshus Så är vi långt, långt, långt härifrån i vår dröm om att fly till någonting nytt Och vi håller för hårt, men den här drömmen är vår Och du är min, min, min att ta med, att ta ut på en jakt Efter tiden som flytt