Helen Sjöholm - Varning lyrics

Se konvaljerna små Mellan tuvorna stå Och de sprida sin ånga så säll Deras vällukt är sann Och de ge ingen ann än just den deras herre beställt Men den munnen som log Då på läpparna dog Detta ord som ditt älskande öra förnam Ge nu akt, noga akt Att den leende mun ej en kommande stund Bringar lättrogna hjärtat på skam Om du skådar i sjön Och ser böljan så grön Hur hon bärs av de blånande hav Då du vet vad du ser Hon ej bjuder dig mer än den kyliga famnen till grav Men om handen dig räcks Och om famnen dig sträcks Av den vän som nyss svor dig åt kärlek och tro Ge då akt, noga akt Att den himmel dig bjöds ej av vinter förröds Innan sommaren får hälsa ditt ko Vad jag sjungit i dag är det ej till behag Men den sången är ljuvlig ändå Djupt till hjärtat den går Och sitt blödande sår kan dig trycka Men svalkar också Vill du höra dess ljud Och dess varnande bud Lär dig älska, försaka mer, älska likväl Och ge akt, noga akt Att de orden du hört ej din ömhet förstört Men den gud har väckt upp i din själ