Fredrik Furu - Moder Jord lyrics

Jag tar tåget ner till min mammas stad Jag vill långt bort härifrån En snabb väg ut, jag har gjort ett val Slår av min telefon. En oviss tanke, ett ytligt skal, Fick jag med mig hemifrån Jag vet ingenting mer nu, Än att tiden som jag fått är ett lån Mitt emot mig sitter en gammal man I kostym och kolsvart hår Han håller huvudet högt för sitt eget land där han levt i alla år Han andas tungt som man gör ibland Jag frågar hur han mår "Det här är ingenting du, jag tar alla mina krafter inifrån" Se ett öppet hjärta, lyft en gammal övergiven själ Du ber om rim på smärtan, även om den inte vill dig väl Jag ler tillbaks, ingen säger nåt Det är brukligt där vi bor Men plötsligt bryter han tystnaden "Vill du veta vad jag tror? Jag tror på nåt, som är större än alla tankar alla ord. Det finns ingen som rår på hennes kraft, hon är livet, hon är allt, Moder Jord" Han berättar om hur han brukat jord innan storm och ofreds tid Han har sett två krig och hur våren kom efter 100 dar i strid Hans yngsta bror hade fallit där, han vilar nu i frid "Det finns ingenting värre än, två ögon som förlorat allt sitt liv" Jag ser ett hål i varje hjärta, sår i varje övergiven själ Jag ger dig rim på smärtan, även om den aldrig vill dig väl Lär dig av din ensamhet, lär dig våga, välj att stanna kvar I resan mot ett bättre liv finns det alltid risk att falla av Hans blick är stadig, hans ögon blå, hans ilska genuin. "I en strid är fruktan förklädd till mod Och vuxna män blir svin. Jag har sett en man ha ihjäl ett barn med en lätt belåten min. Det är kärlekens motsats, det är det värsta som en man kan hamna i!" Vi stannar till, han reser sig "Det är visst här som jag ska av. Min son är här för att hämta mig, Han är mitt enda äldsta barn" Jag nickar lätt, våra blickar möts, respekten är total Han är vettig och vis, jag är grön och ung och står inför ett val. När tåget når till min mammas stad är jag äldre än igår En ny väg visar ett bättre val Jag är säker där jag står Dom som tvekar och dom som flyr Det är nåt dom aldrig når Det insåg jag i grevens tid, men tid är inte nåt som alla får Det bor ett hål i varje hjärta, sår i varje övergiven själ Vi ber om rim på smärtan, vi flyr från dom som bara vill oss väl. Lär dig av min ensamhet, lär dig mer och välj att stanna kvar. För i resan mot ett bättre liv finns det alltid risk att falla av