Stolta stad! Jag nu glad Förglömmer ditt prål Ditt buller, larm och skrål Dina slott och torn Movitz, blås i ditt horn! Böljan slår Båten går Bland jakter och skutor spanjefararn står Segelstinn Går snart in I Cadix och Dublin Nalle, vill du ha nötter? - Gå inte så nära björnarna! - Stilla! Nymfen sjunger och sefiren följer hennes stämma Klang och skott! Kungens slott Mot skyarna höjs Och ögat ömt fönöjs I en åldriger dal Syns en arsenal På en mur Syns en kur Med gluggar och flaggor, mordgevär och lur; Från dess vall Dån och knall; Från bergen återskall Vågorna glänsa och glittra, de svalkande ilningarna förnöja. - Kostar Det på, Movitz? - Gutår! - Men se vid stranden snett över! Se vad Blågula och gröna bilder som timra i skuggan av den upp och Nedvända mörkbruna kölen. harmarna knacka så tätt. Märker du åt Höger en grekisk tempelbyggnad på en höjd? Och nedanför i Vattubrynet, - se vad för en skog av gungande master med Fladdrande vimplar. - Solen baddar, klockorna ringa, trummorna Dundra, fanorna fläkta, pikarna glimma, klockspelarn drillar och Klämtar. - Korken ur buteljen! - Movitz kastar hatten och peruken i Böljorna, och dricker hela världens skål. - Klang i hornen! Vila på årorna. Sjung, Susanna! Vad jag ser! Ulla ler Solhatten i hand Med rosen röda band Bröstbukett, gröna blan Nopkinskjol, falbolan Skön och känd Snörd och spänd Hon hoppar ur båten med en kullrig länd Kära du Jag rev nu Mitt förklä mitt itu Raljeri! Lät nu bli; Jag skulle bara gå Til slaktarhuset. - Nå! Men nu sitter jag här; Det i hjärtat mig skär Innankort Vår transport är framme. sitt stilla, tag min ros ej bort! Förr, mossiö Skall jag, mö I dessa böljor dö