Solen lägger sig i havet För att vila en stund Och jag somnar trygg Jag vet att jorden är rund Att allting Som nu är I morgon ska Vara Som att himmelen och havet Alltid fångar färgen av varandra Att godhet är skön och djävulen Är svart som lavasand Att natten ger dagen Som sanning ger lögn Att dröm är dröm och inget mer Med det var innan kärleken kom Vände jord och himmel Berusade mina sinnen När kärleken kom Viljan stod förringad och skymd För ingen människa kan Svära sig fri Låta ske av vilja Bara be stilla Som då Ensam som på knä som i bön Låt den komma till mig Men alltid samma tystnad till svar Som oms*uter mig Ingen människa är så ensam Som den som söker en annan Så var det innan kärleken kom Kom som vågor i stiltje Sten från sten skildes När kärleken kom Skimrande som daggfrusen äng Som ett sommar regn Lekande fri Ingen vilja Kan styra den När kärleken kom Med en röst jag kände Men inte hört på länge Och när jag vände mig om Bakom mig låg världen som ny Ingen människa kan Svära sig fri Låta ske av vilja Bara be Låt kärleken komma