Det kryper. det krälar I mitt väsen, under min hud För vi äro alla trälar Vår Moder klädd i dödens skrud Jar ser en värld dö framför mina ögon Och i min nästas anlete Panik som jag aldrig sett förut... Öde gator, öde torg Vergligheten äro ej sig lik I staden, och människans högborg Ekar Moders hesa skrik Moders hand smeker min kind Hennes kalla knogar mot svettig hud Och mina organ ger långsamt upp Vår Moder är klädd i dödens skrud