Flög kanske genom moder Kaos' dunkla själ
Då hon i födselvåndor låg med denna värld
En plötslig hägring av en värld, ur stånd att här
Himmelsk renhet få sin form och verklighet?
Har då, i häpnad över synens majestät
Hon genombävats av en trånad, som är kvar
Mänskolängtan till en mänsklig mönsterbild?
Har då, i anings om sitt fosters låga art
Hon i sin anings smärta givit oss ett arv
Känslan av en knappt försonbar uselhet?