Den föddes i skuggan, kastad utav vår existens
Och den började genast att växa i kraft tack vare all den livsessens,
Som den glupskt tömde alla närbelägna själar på.
Att Ondskan hade kommit till världen visste vi redan då.
Efter ett tag det i styrka och makt för Ondskan ingen like fanns,
Men att få vara nummer ett kunde inte dämpa hungern hans.
Då bestämde han sig för att gå och söka nya själar.
Efter honom följde de som var hans lojalaste trälar.
Samtliga var k**ingar och onda var de allihop.
Varenda en var renad i den onda kraftens svarta dop.
För att hjälpa sin mästare de följde honom mot närmsta by.
Där låg folk och sov så djupt, de skulle inte hinna fly.
De följde Ondskan till hus efter hus
Och utsläckte det goda livets ljus.
De följde Ondskan till by efter by.
För varje själ de skördade blev deras kraft som ny.
k**ingarna blev senare fria, men med friheten följde vissa villkor:
Ondskan, den var de tvungna att fortsätta dyrka år efter år.
Detta krav ingen av de utvalda hade någonting emot.
Det andra villkoret tvingade dem att mot godheten i världen råda bot.
Detta skulle ske genom mörka ritualer,
Som utspelades i kyrkogårdar och i gamla katedraler.
Ondskan den var extra stark vid dessa sammankomster
Och inte sällan förvandlade den k**ingarna till monster...
...som spred sig ut och sökte efter liv att ta,
Men de var tvungna att skynda sig innan natt blev dag.
Det dröjde inte länge förrän de fick föda på silverfat.
Själar att äta och blod att dricka det blev deras kvällsmat.
De följde Ondskan till hus efter hus
Och utsläckte det goda livets ljus.
De följde Ondskan till by efter by.
För varje själ de skördade blev deras kraft som ny.