Pa en stig, f?rankrad och bundend af sorg
Jag vandrar mot tillintetgjorda h?jder
Natt i sj?l, natt omkring och inom
Jag f?ljer mitt hj?rtas tal, mitt inre kall
Era v?lmaende leenden, vaandas djupt och starkt
Er gl?dje, som sa djupt i sinnet skurit
I svart och af k?ld, sj?l och hj?rta kl?tt
I f?rakt och hat, det blir er sista stund
Blomman af mitt hj?rta, blomman pa din grav
Somm ett monument af denna v?rlds f?rfall
Blomman af mitt hj?rta, blommen pa din grav
Som en symbol f?r min atra till det d?da
Blomman af mitt hj?rta vissnar f?r en stund
F?r att aterigen resas och blomma i ert blod
Den tog ert ljus ovan, den tog ert ljus bortom
Den f?rlade denna jord i djupan s?mn