Längs en öde boulevard vid en dimmig strand
Så går en ensam liten man
Hans sensuella tankar lämnar blodiga spår
Och hatet gör djupa sår
När kärleken är han blind
Då ser han ingenting
När kärleken är han blind
Då ser han ingenting
När kärleken är han blind
Då ser han ingenting
Den tiden är försvunnen då han var älskad
Och kvinnor höll han varm
Se nu klarnar dimman och minnen försvinner
Kvar står han ensam och kall
När kärleken är han blind
Då ser han ingenting
När kärleken är han blind
Då ser han ingenting
När kärleken är han blind
Då ser han ingenting
Ein, zwei, drei, vier
När kärleken är han blind
Då ser han ingenting
När kärleken är han blind
Då ser han ingenting
När kärleken
Då ser han ingenting