Var du som jag, var du som jag
Var du som jag när du var mellomstadiebarn?
Varje dag, som du var svag
Så var det ingen där som kände likadant?
Hade du en familj här, och en familj där
En klump i halsen när allting gick isär
Jag vet det gör ont när allt annat än det värsta är för bra för att vara sant
Tryggheten drar
Men oron är kvar
När mörkret faller
Och det är en evighet till dag
Varje sekund
Varje stund blir så tung
När hoppet sviker
Och ingen svarar när man ber
Oskarshamn, nitton-hundra-åttisju
I en ålder där tårar var tabu
Så jag sa "fröken, jag tror att jag är sjuk"
Och fick gå hem men fick utegångsförbud
Och en vit lögn här, och en annan lögn där
En sten i magen som ställde till besvär
Fan och det är ont när allt annat än det värsta är för bra för att vara sant
Tryggheten drar
Men oron är kvar
När mörkret faller
Och det är en evighet till dag
Och varje sekund
Varje stund blir så tung
När hoppet sviker
Och ingen svarar när man ber
Hej!
Är du som jag?
Är du som jag?
Ge aldrig upp mot det som förstör
Är du som jag
Tror du som jag den dag idag att du och jag ska se nåt nytt när vi dör?
Ta det du har
Och se fram mot en dag
När mörkret vikrer
Och det blir bättre dag för dag
Håll ut ännu en dag
Det kan vända redan idag!
Och tro mig
Det skal blir bättre dag för dag
Oh!
Hej!