I ditt bröst finns en kuslig maskin,
den har en röst, och slukar dyrbar bensin.
Den producerar hopp, och kastrerar drömmar ibland,
när den säger stopp, så känner du just ingenting.
Vi som krossas, krossar och går på,
små späda barn med hjärtan som elefanter,
Gud, uppfinn nå't nytt,
som gör det lätt,
att hålla ut,
nå't för dem som väntar,
de som orkar vänta mer.
Gud, uppfinn nå't nytt,
som gör det lätt,
att hålla ut,
nå't för dem som väntar,
de som orkar vänta mer.
Mitt hjärtas röst, kan nog vara ostämt ibland,
instängd i ett bröst, en amba**ad som saknar sitt land.
Men för blommor, hjärtan, ängar, makalösa stränder,
föll ensamrätten rätt i Christer Sjögrens händer.
Och vi som krossas, krossar och går på,
små späda barn, med hjärtan som elefanter,
Gud, uppfinn nå't nytt,
som gör det lätt,
att hålla ut,
nå't för dem som väntar,
de som orkar vänta mer.
Gud, uppfinn nå't nytt,
som gör det lätt,
att hålla ut,
nå't för dem som väntar,
de som orkar vänta mer.
Gud, uppfinn nå't nytt,
som gör det lätt,
att hålla ut,
nå't för dem som väntar,
de som orkar vänta mer.
Gud, uppfinn nå't nytt,
som gör det lätt,
att hålla ut,
nå't för dem som väntar,
de som orkar vänta mer.
Gud (gudgudgudgudgud[…])
Gud, uppfinn nå't nytt,
som gör det lätt,
att hålla ut,
nå't för dem som väntar,
de som orkar vänta mer.