Jag ser mej om i vallmoland
I vinden över frusen sand
Jag halkar snett i snön som föll ifjol
Jag ser ett hav, jag ser en strand
Med drömmen i min knutna hand
Den som en gång var det stora navet
Ingenstans på vägen fanns en lugn oas
Där jag fann mej själv och kom i fas
Blir min tid för kort igen
Ska jag segla bort igen
I den stora stormen hem till Fader Sol
I en liten båt på stora havet
Jag viker av mot tistelfält
Som ingen plog har återställt
Där en liten vipa haft sin bädd
För varje stam en storm har vält
Finns en tår du aldrig fällt
När du stäcktes av de tysta kraven
Varje gång på vägen som du bränt en bro
Var det för att finna rymd och ro
Utan rötter, utan band
Står ditt hus på lösan sand
Och rister hårt i storm över buktens redd
Som en liten båt på stora havet
Varje tid blev stulen av ett inre larm
Skuld och tvivel vred ditt liv ur led
Varje dag kom av sej när din telefon gick varm
Inga dagar lämnar dej i fred
Jag ser mej om i vallmoland
Med drömmen i min knutna hand
Jag halkar snett i snön som föll ifjol
Blir min tid för kort igen
Ska jag segla bort igen
I den stora stormen hem till Fader Sol
I en liten båt på stora havet