Jag peppar upp min trötta kropp
Jag sippar ur en sprucken kopp
Jag pillar ur en öronpropp
Vad hör jag
Jo, en skyldig mörkmans s**
En frustande vital eunuck
En illa packad politruk
Vad gör jag
Jag fryser, jag fryser
Och jag fryser, å hej
Jag fryser, jag fryser
Och jag fryser på dej
Narcissus har fått pilsnerhull
Nu vill han verka meningsfull
Skaparlust för glädjens skull
Är svår att få
Men en arbetsnarkoman
En kraschad låtsasamerikan
I korrumperad slentrian
Det går dom på
Jag fryser, jag fryser
Och jag fryser, å hej
Jag fryser, jag fryser
Och jag fryser på dej
Klöverkung är övertung
Men kniper om sin klöverpung
Konsten är så kåt och ung
Jag ryser
När jag vet allt, vet han mer
När vägen börjar bära ner
Står han alltid där och ler
Och myser
Jag fryser, jag fryser
Och jag fryser, å hej
Jag fryser, jag fryser
Och jag fryser på dej
En tyckare får ticks
När hjulen tycks ha stannat
Han tror att älska ett
Är att hata något annat
Jag får plus av spaderdam
Men igen puss och ingen kram
Så det är ingen melodram
I mängden
Hon tycks förstå
När jag vill gå
Hon hajar säkert mer än så
Jag fixar inte dan därpå
I längden
Jag fryser, jag fryser
Och jag fryser, å hej
Jag fryser, jag fryser
Och jag fryser på dej