nu släckas tusen människoliv
på jordens mörka rund
och tusen tårar trillar ner
på himlens djupblå grund
du stjärna 'ver stockholmshem
låt ditt kalla ljus
få lysa 'ver dom som ej
har nånstan att bo
i varje hjärta armt och mörkt
blir ensamheten störst
när 'verflödet väller ut
i signad juletid
och över stad och land ikväll
ett stilla stålblå sken
lyser upp vårt vardagsrum
med kalle piff och puff