Han tar trappan ner mot sin gata
Just där gränden blir tät, ja ni vet
Många minnen som flyter tillsammans
Så skakigt steg styr mot ensamhet
Som ung han lasta′ båtar i hamnen
När mörkret kom så mönstra de på
Styr mot fjärran, följ stjärnan på himlen
Från sin säng såg han månvarv gå
Så många steg han vandrat på jorden
Fått sin del av lycka av sorg
När man är ung känns livet för evigt
Men livet har sin gilla gång
Men vad gör det er om jag er lever?
Har varit död längre än ni tror
Mina tankar sen länge på havet
Nu på ett hem, begravd ovan jord
För här inne hör jag vågors sång
Jag vill tillbaka till livet som ung
Jag vill börja om
För i drömmen nordanbris, lukt av tång
På vägen till Rio i varma vatten
Segla in i en solnedgång
Han mötte en flicka på gården
Runt elva, kanske tolv däromkring
Hennes klänning fladdra röd där i vinden
Vårsolen värmde ömt hennes kind
Han sa du kan tro att du aldrig blir gammal
Men stå upp för fria tankars rätt
Ångra bara det du aldrig gjorde
Du ritar alltid ditt eget porträtt
För här inne hör jag vågors sång
Jag vill tillbaka till livet som ung
Jag vill börja om
För i drömmen nordanbris, lukt av tång
På vägen till Rio i varma vatten
Segla in i en solnedgång
Natten så tyst, allt är stilla
Genom fönstret speglas lampornas sken
Han läste alltid böcker på natten
Tunga ögon nu när timmen är sen
Om SS Eastland och Andrea Doria
Om Bismarck och Toya Maru
Kapten där i tanken och sagan
Ett sista andetag, han somnade och dog
För här inne hör jag vågors sång
Jag vill tillbaka till livet som ung
Jag vill börja om
För i drömmen nordanbris, lukt av tång
På vägen till Rio i varma vatten
Segla in i en solnedgång